Oktober 2018 – Renoveringen tar fart
För att komma vidare med renoveringsarbetet tillverkade vi en karossnurra av två st. Biltema motorstativ plus fyrkantsrör och diverse järn från ”skrotlådan”. Karossen kom då upp ca 1 meter och vi kan vrida den nästan 90 grader för att enkelt kunna arbeta med undersidan.
Av bilder kan man se att P 90238 hade 5 bultade fälgar under is-säsongen, men till sommarsäsongen var utrustad med 4-bultade Sportfälgar. Givetvis hade tävlingsavdelningen tillgång till dessa, eftersom Saab Sport presenterade augusti/september 1962. Vi har valt att bygga replikan med Sportbromsar och varit lyckosamma att få tag i dylika, av det mycket ovanliga tidiga utförandet.
De gamla tävlingsmekanikerna kunde förtälja att Saabs banbilar kördes med Bilsteinstötdämpare, i Sverige på 60-talet benämnda Auto Trygg. Föreningen fick fyra dämpare av Hans Svedinger i Skåne men tre av dessa behövde renoveras. Emellertid kunde den välkände Saabåkaren Anders Jensen i Borås bistå oss med en uppsättning fungerande dämpare och jobbar med att tillverka tidtypiska dekaler till dessa.
En seriös renovering fordrar att allt ”fastskruvat” tas bort från karossen. Det innebär också att vi kunnat dela upp arbetsuppgifterna och ”portionerat ut” delar till arbetsgruppens medlemmar.
Hans Eklund (som renoverat flera Sonetter och byggt flera tävlingsbilar) har tagit sig an framvagnen och konverteringen till Sportbromsarna. Jan Liedberg (med lång erfarenhet av bilrenovering och byggande av rallybilar) har ansvar för bakaxel, tropikhuv, rattlagerbock, GT-stolsunderrede och byggande av luftrenare + fästet för varvräknaren på rattlagerbocken. Nils Gunnar Svensson (motoringenjör på tävlingsavdelningen på 60-talet) ansvarar för ”små delar” i motorrummet. Sten Olof Göthberg (ordförande i Saabs Veteranförening) skall restaurera fälgar och träratt. Björn Mohlin (som tillsammans med sonen Mikael bygger Sveriges snabbaste 2-takts Saabar) skall gå igenom motorn.
Vi valde att inte lämna bort karossen för blästring, bland annat för att inte tappa tempo och kunna både rostlaga och rengöra samtidigt. Mycket tid har gått åt att ta bort det på vissa ställen upp till 2 cm tjocka lagret av underredsmassa. Den som varit flitigast vid detta moment är Åkes bror Leif. Rostskyddet har också ställt till med lite bekymmer i samband med svetsning av t.ex. Tröskelbalken. Emellertid är de noggranna och de upprepade rostskyddsbehandlingarna givetvis förklaringen till att bilen har så få rostskador. Först har vi skrapat med spackelspade och i hjulhusen slipat med stålborste i vinkelslipen och slutligen tvättat med avfettningsmedel.
Bilen står fortfarande i Zackrissons verkstad och Åke har ägnat oerhört många timmar åt mycket noggrann rostlagning, med skarvar som till och med för ett tränat öga är svåra/omöjliga att upptäcka då de är slipade och spacklade, oftast med tenn. Tennspackling är en metod som till stora delar fallit i glömska bland yngre mekaniker, men ger förutom en fin yta, ett utmärkt rostskydd.
Nu har vi också träffat målerichefen Bertil Gustavsson på NEVS och några av hans medarbetare, som lovat oss hjälpa till med lackering av projektbilen. Det känns lite som historiens vingslag att, när bilen skall ”återfödas” i en ny röd skepnad, sker det på den fabrik där den byggdes för 56 år sedan.
Glaset i sidorutor och bakruta skall ersättas med plastrutor för att spara vikt. Hos Plastmästar’n i Mölndal har man varit vänliga och plockat ihop stuvbitar av polykarbonat, för att kostnaderna skall hållas nere. Den gamla GT-stolen från Saab–Anas tillbehörsprogram, håller på att få nytt rött tyg hos en bilsadelmakare Munkedal.